Wir lernen Deutsch     (• • 2) Pag-aralan natin ang Deutsch


• 1.1 Selbstlaute   [IPA] Mga patinig


Katulad sa wikang Filipino ay may mahabang at maiksing patinig sa wikang Aleman. Mahina lang ang tuntunin ng baybay kung paano ang bigkas. May tatlo lang tuntuning mahigpit:
- Maiksi ang patinig sa harap ng dubleng katinig.
- Mahaba ang patinig kung may h ("Dehnungs-h" = h na nagpapahaba) sa likod ng patinig.
- Mahaba ang dubleng patinig.
Im Wörterbuch: Unterstrich unter langem Selbstlaut, Unterpunkt unter kurzem Selbstlaut. Sa talasalitaan: May salunggugit ang patinig na mahaba at may tuldok sa ibaba ang patinig na maikli.

 Kurze Selbstlaute
Patinig na maikli
Lange Selbstlaute
Patinig na mahaba
Ähnlich wie
Katulad ng

a wạs?
Bạll
Name
wahr
Paar
kasama
e
wẹg
Mẹsser
Weg
sehr
leer
neneng
i
mịt
bịllig
wir
ihr
liegen
bihira
o Wọrt
wọllen
wo?
Kohl
oo
u Wụrst
Mụtter
nur
Huhn
bulutung-tubig

(e)  Name  Sọnne  Mẹsser  ẹssen  leben

Schwaches e ("Schwa") in unbetonter Endsilbe. Mahinang e na nasa huling pantig na walang diin. Walang katulad sa wikang Filipino.


• 1.2 Umlaute   [IPA] Mga Umlaut  

ä
Mädchen
Bäcker
Männer
März
krähen wählen
ö
Brötchen
böse
Köln
lösen
schön
Möller
ü
Hühner
Glück
kühl
Schlüssel
für
fünf

Die Umlaute ä, ö, ü sind von den Selbstlauten a, o, u abgeleitet. Sie werden kurz oder lang ausgesprochen. Nagmula sa mga patinig na a, o, u ang mga Umlaut ä, ö, ü. Binibigkas ang mga ito nang maikli o mahaba.


• 1.3 Doppellaute   [IPA] Kumpol-patinig  

ei
zwei
Ei
nein
klein
mein
Bein
baybay
au
Haus
Baum
auch
laufen
Maus
blau
sawsaw
äu
Häuser
täuschen
Mäuse
Säugling
Bäume häufig amoy
eu
Leute
Freund
heute
deutlich
neu
neun
amoy

Ang bigkas ng kumpol-patinik sa wikang Aleman ay katulad nito sa Filipino, ngunit iba't iba ang baybay.
Die Doppellaute ei, au, äu, eu werden immer lang gesprochen. Palaging binibigkas nang mahaba ang kumpol-patinig na ei, au, äu, eu.


• 1.4 Mitlaute   [IPA] Katinig  

b* c d* f g* h* j k* l* m* n* P* q r* s* t* v w X Y z
* = Bigkas halos katulad sa Filipino.


ch
ịch ẹcht Mịlch
Nạcht kọchen Buch


f fahren fụ̈nf für
Echtes f, wie in Filipino, nicht wie in Pilz. Tunay na f, katulad sa Filipino, hindi katulad sa Pilipino.


j jụng ja Jahr
Ginagamit ang titik j sa tunog na [ j ]. y ang katumbas na titik sa wikang Filipino (yero, hayop).


ck
Zụcker
Bạ̈cker
dịck
Rọck
Sack
glụ̈cklich
Statt kk wird stets ck ("Ce-Ka") geschrieben. Sa halip ng kk, laging dapat sulatin ang ck.


ng
Ạngst
Hụnger
ẹng
sịngen
jụng
Stab
Parehas ang paggamit ng dalawang titik na ng (tunog na [ ŋ ]) sa Aleman at sa Filipino (ang, kung).


qu Quẹlle Quạrk bequem
Ginagamit ang titik qu sa tunog na [ kw ].


ß
Straße
bloß
heißen
Fuß
weiß
groß
Der Buchstabe ß heißt sz ("Es-Zet"). Es bedeutet ss nach einem langen Selbstlaut. Tinatawag na sz ("Es-Zet") ang titik na ß. Nangangahulugan ang ß ng ss na kasunod ng mahabang patinig.
Notfalls kann man ss statt ß schreiben. Sa halip ng ß, ss ang puwedeng sulatin.


sch
schön
wạschen
schon
Schaf
Fleisch
frisch
Ginagamit ang tatlong titik na sch ("Es-Ce-Ha") sa tunog na [ ʃ ], malimit sa likod ng mahabang katinig. Walang kahirapan sa Filipino, dahil sa wikang pang-araw-araw ginagamit ang tunog na ito sa dinaglat na anyo ng siya [ʃʌ], kasiya ['ka:.ʃʌ].


sp
spielen
Sprụng
Spọrt
sprẹchen
spät
Spiegel
Im Anlaut wird sp als schp [ʃp] ausgesprochen. schp wird nicht geschrieben. Sa umpisa ng salita, ang sp ay binibigkas katulad ng schp [ʃp]. Huwag sulatin ang schp.


st
Stau
stehen
Stẹrn
stịll
Stụ̈ck
staunen
Im Anlaut wird st als scht [ʃt] ausgesprochen. scht wird nicht geschrieben. Sa umpisa ng salita, ang st ay binibigkas katulad ng scht [ʃt]. Huwag sulatin ang scht.


v
viel
vergẹssen
vọn
Vater
Vogel
Vọlk
Ginagamit ang titik v sa tunog na [ f ]. Bihira ang tunog na ito sa wikang Filipino. Salitang Filipino ang kaisa-isang salita.


w
Weg
Wạsser
weit
weinen
warụm?
Wagen
Ginagamit ang titik w sa tunog na [ v ]; kawangis sa wikang Filipino (buwan, wika). Iba ang bigkas sa wikang Inggles ('white' [wʌɪt]).


z
Zug
Zahn
zeigen
zu
Zeit
ziehen
tz
jẹtzt
sịtzen
Schmụtz
wịtzig
Kạtze
jẹtzt
Halos parehas ang bigkas ng tz at ng z sa tunog na [ts], katulad sa salitang-hiram na Espanyol ('tsinilas'). Hindi ginagamit ang dalawang titik tz sa simula ng salita.

A Be Ce De E Ef Ge Ha I Jot Ka El Em En
O Pe Qu Er Es Te U Vau We Ix Ypsilon Zet


• 1.5 Betonung Diin

Schule - Bruder - Schwẹster.
gẹstern - leise - schlafen.
 
Ạrbeit - ạrbeiten - geạrbeitet.
stehen - aufstehen - aufgestanden.
gehen - wẹggehen - wẹggegangen.
 
Abend + Ẹssen = Abendessen.
krank + Schwẹster = Krạnkenschwester.
 
Balkọn - Kartọffel - Marmelade - Mobiltelefon.

Als Grundregel gilt: Die erste Silbe des Wortstammes wird betont. Tuntuning saligan: May diin ang unang pantig ng ugat.
Angefügte Nachsilben ändern die Betonung nicht. Walang pagbago ng diin dahil sa hulapi.
Vorsilben sind häufig unbetont. Einige Vorsilben werden betont und ziehen somit die Betonung von der ersten Stammsilbe. May unlaping walang diin. Mayroon ding unlaping may diin, "hinihila" nito ang diin mula sa pantig ng ugat.
Bei Zusammensetzungen geht die Betonung auf den ersten Teil. May diin ang unang bahagi ng salitang tambalan.
Lehn- und Fremdwörter können abweichend betont werden. Maaring pagkaiba ang diin ng salitang hiram at banyaga.
In vielen Abschnitteen und im Wörterbuch wird die Betonung gekennzeichnet: Unterstrich unter dem Selbstlaut zeigt lange betonte Silbe an, Unterpunkt kurze betonte Silbe. Sa maraming pangkat at sa talasalitaan, inihuhudyat ang diin: May salunggugit ang patinig na mahabang may diin, at may tuldok sa ibaba ang patinig na maikling may diin.


• 1.6 Internationales Phonetisches Alphabet IPA

Selbstlaute   Mga patinig

wạs? [vas]
Bạll [bal]
Name ['na:mə]
wahr [va:ɐ̯]
Paar [pa:ɐ̯]
kasama [kʌ'sa:mʌ]
wẹg [vɛk]
Mẹsser [mɛsɐ]
Weg [ve:k]
sehr [ze:ɐ̯]
leer [le:ɐ̯]
neneng ['ne:nɛŋ]
mịt [mɪt]
bịllig ['bɪlɪç]
wir [vi:ɐ̯]
ihr [i:ɐ̯]
liegen ['li:gn̩]
bihira [bɪ'hi:rʌ]
Wọrt [vɔrt]
wọllen ['vɔlən]
wo? [vo:]
Kohl [ko:l]
oo ['ʔo:ʔɔ]
Wụrst [vʊrst]
Mụtter ['mʊtɐ]
nur [nu:ɐ̯]
Huhn [hu:n]
bulutong [bʊlu:tɔŋ]

Name ['na:mə]   Sọnne ['zɔnə]   Mẹsser ['mɛsɐ]   ẹssen ['ɛsn̩]   leben ['le:bn̩]

Umlaute   Mga Umlaut

Mädchen
['mɛ:tçən]
Mạ̈nner
['mɛnɐ]
krähen
['krɛ:ən]
Bạ̈cker
['bɛkɐ]
Brötchen
['brø:tçən]
Kọ̈ln
[kœln]
schön
[ʃø:n]
Mọ̈ller
['mœlɐ]
Hühner
['hy:nɐ]
kühl
[ky:l]
für
[fy:ɐ̯]
Schlụ̈ssel
['ʃlʏsl̩]

Doppellaute   Mga kumpol-katinig

zwei
[t͜sva͜i]
nein
[na͜in]
mein
[ma͜in]
klein
[kla͜in]
baybay [ba͜i'ba͜i]
Haus
[ha͜us]
auch
[a͜ux]
Maus
[ma͜us]
Baum
[ba͜um]
sawsaw [sa͜u'sa͜u]
Häuser
['hɔ͜yzɐ]
  Mäuse
['mɔ͜yzə]
Bäume
['bɔ͜ymə]
amoy [ʌ'mɔ͜y]
Leute
['lɔ͜ytə]
heute
['hɔ͜ytə]
neu
[nɔ͜y]
Freund
['frɔ͜ynt]
amoy
[ʌ'mɔ͜y]

Mitlaute   Mga katinig

ịch [ɪç] ẹcht [ɛçt] Mịlch [mɪlç]
Nạcht [naxt] kọchen ['kɔxn̩] nọch [nɔx]
Zụcker ['t͜sʊkɐ] Bạ̈cker ['bɛkɐ] dịck [dɪk] kkck
jụng [jʊŋ] ja [ja:] Jọt [jɔt] yero [je:rɔ]
Ạngst [aŋst] ẹng [əŋ] jụng [jʊŋ] banga [bʌ'ŋʌʔ]
Quạlm [kvalm] Quạrk [kvark] bequem [bə'kve:m] kwqu
Straße ['ʃtra:sə] heißen ['ha͜isn̩] aber: Wạsser ['vasɐ] ssß eszet
schön [ʃø:n] schon [ʃo:n] Fleisch [fla͜iʃ] En:: shoe [ʃu:]
spielen ['ʃpi:lən] Spọrt [ʃpɔrt] spät [ʃpɛ:t] schpsp
Stau [ʃta͜u] Stẹrn [ʃtɛrn] Stụ̈ck [ʃtʏk] schtst
viel [fi:l] vọn [fɔn] Vau [fa͜u] Filipino [fɪlɪ'pi:nɔ]
Weg [ve:k] weit [va͜it] We [ve:] welga ['vɛlgʌ]
Zug [t͜su:k] zu [t͜su:] Zẹt [t͜sɛt] En:: hats [[hæts]
jẹtzt [jɛt͜st] Schmụtz [ʃmʊt͜s] Kạtze ['kat͜sə] En:: hats [hæts]


Wir lernen Deutsch bei Armin Möller
http://www.germanlipa.de/de/de_1.html
... - 221225

Ende   Laute und Buchstaben

Wir lernen Deutsch   Ugnika